Drömmar och jorgubbar

De senaste dagarna har jag varit hos mina farföräldrar, i ett lugnt "sommarland"  långt ifrån omvärldens hets och stress. Hos sådana människor blir det ofta en hel del fika av olika slag! Min egen farmor är en underbar kvinna med goda kunskaper i köket, precis som många andra farmödrar och mormödrar i vår tid. Min farfar som kanske inte spenderar altför mycket tid i köket, har dock en specialitet som till och med farmor erkänner sig inte kunna få till lika bra som han - Drömtårta. En underbart fluffig choklad rulle fylld med en söt, gul smörkräm, lätt rullad i strösocker. Gott! Jag tänkte på att jag faktiskt aldrig har provat på att göra just en sådan rulle, men då är det väl så dags nu! Efter att ha blivit bjuden på just den drömtårtan i 17 års tid... Nåväl, det får bli ett lite senare projekt. Jag har ju fint nog en lista att följa, på andra saker som ska bakas för att checka menyn. Jag hade faktiskt en tanke på att göra en annan variant av drömtårta. En somrig dröm med jordgubbar och lime, en smakkombination som gick hem förra sommaren, dock i andra former. 

När tankarna går mot jordgubbar måste jag bara säga hur glad jag är över våra möjligheter att bjuda på  dagsfärska jordgubbar, plockade av vana händer, just från vår egen by. Vårat café befinner sig praktiskt nog mitt emellan två jordgubbsodlingar, och varje morgon under café tiden, tar jag cykeln för att köpa dagens bär. Men  fortfarande måste vi vänta ett tag till innan det är dags för Mockis gubbarna. Första gången jag åt jordgubbar i år var faktiskt redan i maj. Under min resa till Bryssel med ett gäng skolelever och några lärare, köpte jag och min vän belgiska jordgubbar som vi njöt av tillsammans med fantastiska choklad praliner! Ibland drömmer vi fortfarande om de stunderna. Det är verkligen skillnad på riktig choklad.

Det är lite sorgligt dock, att perioden är så kort varje sommar.Men vi får fokusera på kvalitetstid och hoppas att " A little goes a long way" som man säger.Vi vill göra våra somrar klart minnesvärda, med vårat lilla café som en pärla i folks minnen. Det är verkligen underbart roligt att få möta alla människor och få leva upp till, i mitt fall, en gammal "flickdröm" som jag haft sedan jag bara var några år gammal.

Länge leve fikat! Sommar kramar från Moster Mockis!

/L